Lambohofs säteri
Lambohofs säteri är en historisk gård som ligger strax söder om Linköping, i Östergötland. Platsen har gamla anor och säteriets historia sträcker sig flera hundra år tillbaka i tiden. Sedan 1967 är herrgårdsanläggningen ett byggnadsminne. Kulturfastigheter, dotterbolag till det kommunala fastighetsbolaget Stångåstaden i Linköping äger och förvaltar säteriet sedan 2015.
En unik miljö som kräver varsam hantering
Kulturfastigheter i Linköping ansvar för att bevara och utveckla kulturhistoriskt värdefulla byggnader
och miljöer både i Gamla Linköping och på andra platser i kommunen. Sedan år 2015 äger och förvaltar
Kulturfastigheter Lambohofs säteri, men det var först under 2019, då den sista sista privata hyresgästen familjen Cederbaum lämnade gården, som de fick nyttjanderätten till det säteriet.
Lambohofs säteri liknar ett franskt lantslott i rokoko. Både arkitekten Jean Eric Rehn och byggherren Fredrik Carl Sinclair var inspirerade av fransk arkitektur och inredning och till stora delar är originalinredningen väl bevarat.
Lambohofs säteri är en unik och ömtålig miljö som kräver en varsam hantering. Som besökare kan du redan idag ta del av utemiljön, promenera i parken och känna historiens vingslag på säteriets innergård. I de invändiga miljöerna pågår en grundläggande dokumentation av säteriets historia, dess inredning och konst.
Allt eftersom vi lär oss mer om historien och livet på Lambohof så kommer vi att dela med oss av informationen till allmänheten både på den här sidan, i miljön och på andra sätt.
Lyssna på podden Folkets Historia
Folkets Historia är en av Sveriges mest omtyckta poddar och dom har gjort två poddavsnitt om livet på Lambohofs säteri. Lyssna och låt Anders Lundin och historikern Mats Hayen ta dig igenom historien.
En gård med historia
I dag är området Lambohov mer känt för bostadsområden och dess närhet till Linköping universitet, men säteriet finns kvar och utgör en viktig del av områdets historiska arv. Gården uppstod under tidig medeltid, och under 1600-talet blev Lambohof ett säteri, vilket betyder att det hade en privilegierad status och slapp vissa skatter i utbyte mot att ägaren ställde upp med ryttare till kronan.
Bakom kulisserna
Utifrån kan det kännas som att det inte händer så mycket. Men kikar man lite bakom kulisserna så märker man snart att det hänt en hel del sedan Kulturfastigheter tog över Lambohofs säteri.
Ett kulturarv med fransk inspiration
Lambohofs säteri uppfördes på platsen för en äldre karolinergård under åren 1762–1766. Beställare var översten och tidvis regementschefen vid Östgöta infanteriregemente, Fredrik Carl Sinclair. För ritningarna stod Jaen Eric Rehn, som vid sidan av sitt engagemang i Stockholms slott och andra herresäten i landet, lyckades skapa en synnerligt välproportionerad anläggning.
Lambohofs säteri liknar ett franskt lantslott i rokoko. Både arkitekten Jean Eric Rehn och byggherren Fredrik Carl Sinclair var inspirerade av fransk arkitektur och inredning. Godset var ett påkostat bygge och byggdes ståndsmässigt för att kungligheter skulle kunna övernatta här – vilket de också gjorde. Till stora delar är originalinredningen väl bevarat.
Lambohofs säteri dokumenteras
Under 2023 tilldelades medel från Westman-Wernerska stiftelsen för att kunna göra en dokumentation av säteriets historia och därmed levandegöra den berättelsen på olika sätt framöver. Arbetet är ett samarbetet mellan Kulturfastigheter och Linköpings kommun.
Familjerna på säteriet
Lambohof är ett av de få bevarade svenska exemplen på en sluten mangård av typen cours d´honneur – i Sverige kallad borggård och har varit hem åt många familjer genom åren. Nedan berättar vi kort om några familjer som huserat på säteriet.
Släkten Rosenstierna, en adlig ätt som har spelat en viktig roll i svensk historia, härstammar från Mårten Wewitzer, en tysk handelsman som adlades av Gustav II Adolf år 1630. Släkten blev inflytelserik genom sin verksamhet inom handel och finans, och Mårten Wewitzer blev känd som “Kronans store långivare” för sina stora penningtransaktioner med den svenska staten. Rosenstierna var också kända för sitt engagemang i flera svenska egendomar, inklusive Rörstrands slott i Stockholm.
När det gäller Lambohovs säteri, spelade släkten en betydande roll under 1600-talet. Generalmajoren Libert Rosenstierna ägde då gården, och det var under hans tid som Lambohov upphöjdes till ett säteri. Byggnaden som fanns på platsen innan dagens rokokoslott var en karolinergård, som så småningom kom i släkten Sinclairs ägo genom giftermål.
Källa: Wikipedia, den fria encyklopedin.
Familjen Sinclair blev en central aktör på Lambohovs säteri under 1700-talet. Fredrik Carl Sinclair, en framstående militär och adelsman, tog över säteriet och byggde om det till en rokokoinspirerad herrgård mellan 1762 och 1766. Sinclair, som var nära knuten till hovet och arbetade som ledsagare åt kronprins Gustav (senare Gustav III), ville ha ett representativt slott där han kunde ta emot kungligheter. Huvudbyggnaden som finns idag har en högklassig interiör i rokoko-stil och vittnar om Sinclairs ambitioner att skapa en ståndsmässig bostad.
Efter Fredrik Carl Sinclairs död år 1776 ärvdes gården av hans tvillingdöttrar. Genom arv och försäljningar övergick den sedan till andra adliga familjer som Silfversparre och Boy, men i mitten av 1800-talet kom Lambohov åter i släkten Sinclairs ägo genom James Henry Sinclair, Fredrik Carls barnbarnsbarn. James Henry Sinclair var en betydande figur, och han ägde gården fram till sin död 1908. Därefter övergick egendomen till hans änka Amalia Sinclair.
Källa: Wikipedia, den fria encyklopedin.
Familjen Cederbaum tog över Lambohov efter att Amalia Sinclair gått bort 1921. Enligt hennes testamente ärvdes säteriet av Fredrik Cederbaum, ett syskonbarnbarn till James Henry Sinclair. Fredrik Cederbaum var militär och satte sin prägel på gården genom att renovera flera av slottets rum. Han ägde säteriet fram till sin död 1961. Därefter tog hans son, Pehr-Fredrik Cederbaum, över gården.
År 1966 sålde Pehr-Fredrik Cederbaum Lambohov till Linköpings kommun, men han och hans maka fick rätt att bo kvar under sin livstid. Även hans änka Märta Cederbaum bodde kvar på gården under delar av året fram till sin död 2018.
Familjen Cederbaum är den sista i raden av privata ägare till Lambohov.
Källa: Wikipedia, den fria encyklopedin.
– 1746 majoren Olof Rosenstierna (1687–1746). Gift 1729 med Sofia Reuter af Skälboö (1713–69) med vilken han hade sju barn.
1746 dennes änka Sofia Johanna Reuter.
1749 greve Fredrik Carl Sinclair (1723–76), genom gifte med Sofia Reuter.
1776 Deras döttrar Catharina Sofia (1750-1818) och Christina Charlotte (1750-1806) den första gifte med överste D G Silfversparre (1740–90), den senare med överstelöjtnanten C S Montgomery (1756–1826).
1826 Carolina Albertina Silfversparre (1785–1861), dotter till överste D G Silfversparre och gift med kammarherre, friherre Fredrik Edvard Hamilton (1779–1837), skilda 1812.
1845 genom köp Carolina Albertina Hamiltons måg kammarherre A F Boij (1820–1906).
1848 genom köp justitiestatsministern, greve Arvid Posse (1792-1850).
1850 genom köp friherre Casimir Sparre (1795–1866). Därefter hans måg Janne Trozelli (1828–1864) och dennes bror brukspatron Henning Trozelli (1816-1877), varvid Sparre bodde kvar.
1856 genom köp Greve Carl Douglas (1824–1898), sonsons son till byggherren Fredrik Carl Sinclair
1908 hans änka Amalia Sinclair, född von Holst (1837–1921).
1921 genom testamente Fredrik Cederbaum (1882–1961) broders dotterson till James Sinclairs.
1952 dennes son Pehr-Fredrik Cederbaum (1919–1988) gift med Märta Sandström (1922–2018).
1966 Linköpings kommun
2015 Kulturfastigheter i Linköping AB
Konsten på Lambohofs säteri
Lambohofs säteri har även en rik konsthistorisk bakgrund, framför allt tack vare de utsmyckningar som tillkom under Fredrik Carl Sinclairs ägande på 1700-talet. Sinclair, som var influerad av fransk arkitektur och rokoko-stil, anlitade arkitekten Jean Eric Rehn för att skapa en välproportionerad herrgård med elegant interiör. Slottets rum har varierande utsmyckning, beroende på deras status, där paradrummen är särskilt framstående. Dessa rum har ekgolv, dubbeldörrar och vackra väggmålningar, som anses vara några av de finaste i sitt slag från denna period i Sverige.
Vi på Kulturfastigheter har låtit konservator Johan Roos och Johanna Palm-Avis på Östergötlands museum utföra konserveringsarbete på exempelvis väggmålningar och snickerier för att bevara den unika miljön. Ett arbete som fortsätter även framöver.
Nedan syns bilder inifrån Lambohof tagna 1902 av fotograf Didrik von Essen. Bilderna kommer från Bild Linköping, Digitalt museum.
Kontaktperson Lambohofs säteri
