Så kan fastigheter framtidssäkras på ett hållbart sätt
En utmaning som många fastighetsägare har är hur de ska renovera och framtidssäkra sina äldre fastigheter – och dessutom göra det på ett hållbart sätt. I Smarta Hem-podden från Stångåstaden diskuteras möjligheter, utmaningar och vilka hållbarhetsaspekter som är viktiga att tänka på.
Många äldre fastigheter i Sverige står inför stora renoveringar. Inte minst fastigheter från det så kallade miljonprogrammet som byggdes under 1960- och 1970-talen. Hur ska husen rustas upp för att hålla en högre standard, leva upp till moderna krav och möjliggöra ny teknik – samtidigt som renoveringen görs på ett hållbart sätt? De frågorna tar Stångåstadens Smarta Hem-podden upp i senaste avsnittet.
En av gästerna i podden är Kristina Mjörnell, som är affärs- och innovationsområdeschef för hållbara städer och samhällen på det statliga forskningsinstitutet RISE. Hon har arbetat med frågorna i nästan 20 år och har följt utvecklingen, bland annat genom studier där fastighetsägare har intervjuats.
Vi ser en tydlig förflyttning. För sex till åtta år sedan var fastighetsägare mycket inriktade på energieffektivisering, men de senaste åren fokuserar man allt mer på hållbar renovering och inkluderar såväl ekonomiska och sociala som miljömässiga aspekter – och de miljömässiga handlar inte bara om energi, utan även om klimatpåverkan och resursuttag
Kristina Mjörnell
Klimatsmart att bevara inredning
För en hållbar upprustning av äldre fastigheter finns det många aspekter att ta hänsyn till. Kristina Mjörnell framhåller särskilt vikten av att titta på de resursuttag och den energianvändning som tillverkning av nya material innebär, jämfört med att återanvända befintliga material.
– I stället för att riva ut golv, kök, badrum och garderobsväggar och ersätta med nytt – som man tyvärr ofta gör i dag – går det i många fall att bevara inredningen genom att slipa, måla, höja bänkskivor och så vidare, säger hon.
Stångåstaden deltog förra året i en undersökning som tittade närmare på hyresgästers inställning till återbrukade lägenheter. Undersökningen visade att två av tre var positivt inställda till lägenheter som renoverats genom återbruk. Ungefär en tredjedel av de svarande tyckte att en lägenhet som renoverats med återbrukat material var mer attraktiv än en lägenhet renoverad med endast nytt material. Majoriteten uttryckte dessutom att de skulle känna stolthet om deras hyresvärd visade ett tydligt klimatengagemang, och man är intresserad av att veta vilken klimatpåverkan en genomförd renovering har haft. Läs mer om undersökningen här.
Ekonomin kan vara en anledning till att många ändå väljer nytt framför gammalt.
– Momsen på arbete är hög och det blir ofta dyrare att lägga ett antal arbetstimmar på att renovera en köksinredning, jämfört med att köpa nytt. Entreprenörerna får dessutom göra ett påslag på materialinköp så att de gör en liten vinst, vilket förmodligen gör att de gärna köper in nytt material, säger Kristina Mjörnell.
Lärdomar från renovering i Lund
Ett konkret exempel, där man lagt stort fokus på att göra en hållbar renovering är området Linero i Lund, som ägs av det allmännyttiga bostadsbolaget Lunds Kommuns Fastighets AB, LKF. LKF och Lunds kommun samarbetade inom ramen för det EU-finansierade projektet Cityfied och målet var att minska energianvändningen med 30 procent och klara samma energikrav som nybyggnationer.
I Smarta Hem-podden berättar Markus Paulsson, energistrateg på Lunds kommun att de först gjorde en pilotrenovering av ett hus i Linero och sedan fortsatte med övriga fastigheter i området.
– Vi gjorde renoveringen stegvis för att kunna testa olika lösningar och dra lärdomar. De nya undercentralerna var viktiga för att minska energianvändningen, men vi införde även individuell mätning och debitering av varmvatten, säger Markus Paulsson.
Andra åtgärder de gjorde var bland annat att byta fönster, tilläggsisolera vindarna, sätta tak på balkongerna högst upp i husen, och inte minst – genomföra stambyten.
Viktigt med kommunikation
Både Markus Paulsson och Kristina Mjörnell lyfter kommunikationen som en nyckel till en lyckad renovering; att ha en nära dialog med de boende och låta dem vara delaktiga bidrar också till social hållbarhet. Markus Paulsson berättar att det fanns ett visst motstånd från hyresgästerna i Linero innan renoveringen startade.
– Pilothuset var dels till för att testa vad som skulle göras, dels en möjlighet för oss att bjuda in alla boende i området så att de fick se hur resultatet blir. Efter det blev de mer positivt inställda till renoveringen. De fick också möjlighet att till viss del påverka vad som skulle göras i deras lägenheter, säger han, och fortsätter:
– Efter att vi gjort de nödvändiga åtgärderna fick hyresgästerna bestämma: om de till exempel ville ha en lägre hyreshöjning kunde de välja att inte byta golv och kök. För att påverka hyran så lite som möjligt försökte vi även behålla det mesta i inredningen, som till exempel garderober.
Lyssna på avsnittet av Smarta Hem-podden för att få mer inspiration och tips kring hur fastighetsägare kan renovera hållbar. Podden hittar du där du brukar lyssna på poddar!
